FORSKNING FÖR HÄSTENS BÄSTA

Stiftelsen Hästforskning (SHF) finansierar hästforskning i Sverige och Norge för att genom ny kunskap bidra till hästens välfärd och ett ökat värdeskapande för hela hästnäringen.

SHF bildades 2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) i samverkan med ATG, Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF).

Stiftelsen Hästforskning finansieras årligen av privata medel från ATG och Agria, drygt 5 miljoner kronor och får statlig medfinansiering genom forskningsrådet Formas med 3 miljoner kronor per år de tre kommande åren. ATG är den enskilt största finansiären med 3,6 miljoner kronor per år. Stiftelsen tar även via sina kontrollerade 90-konton emot bidrag från privatpersoner och organisationer.

2009 utvidgades verksamheten genom att avtal slöts med Norges Forskningsråd. Övriga norska intressenter är Norsk Rikstoto, Forskningsmidler over Jordbruksavtalen och Norsk Hestesenter. Tillsammans bidrar dessa med sex miljoner norska kronor per år.

Ett stort antal forskningsprojekt inom olika frågeställningar kring häst har under åren genomförts. Vissa projekt är samfinansierade mellan Sverige och Norge.

Sex nya forskningsprojekt

Vid ansökningsomgången 2013 beviljades sex nya svenska och 13 pågående forskningsprojekt (svenska och norska) medel av Stiftelsen Hästforskning. Totalt avsätts cirka tio miljoner kronor för 2014. De nya projekten handlar bland annat om antibiotikaresistens, vällevnadsproblem, djurvälfärd och samspelet mellan människa och häst – områden som prioriterades i anslagsutlysningen 2013.

Största anslaget på drygt 1,8 miljoner kronor gick till ett tvåårigt projekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som handlar om att hitta optimala doser för behandling med penicillin så att sjuka hästar kan bli botade utan onödig risk för antibiotikaresistens.

Vällevnadssjukdomar beroende på övervikt drabbar i dag även hästar. Ett angeläget projekt vid SLU beviljades knappt 0,6 miljoner kronor för att studera mekanismerna bakom insulinkänslighet efter viktminskning hos hästar med så kallat metabolt syndrom. Målet är att få svar på hur hovlidandet fång utvecklas och hur sjukdomen kan undvikas i framtiden.

Ytterligare ett projekt vid SLU fick medel för att under två år undersöka om ridhästars asymmetriska rörelser beror på medfödda egenskaper eller hälta.

Ett tvåårigt projekt från Linköpings universitet fick anslag för en fortsatt studie av samspelet mellan häst, ryttare och ridlärare. Målet är att utveckla utbildningen av ridlärare och att förbättra välbefinnandet för såväl ryttare som hästar.

Till ett projekt vid Högskolan i Borås beviljades anslag för att studera sociala medier och hur hobbyryttare kommunicerar och inhämtar information om säkerhetsfrågor på nätet.

En forskargrupp vid Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, fick drygt 1,7 miljoner kronor under två år för att utveckla metoder att upptäcka dopningssubstanser som kobratoxin, dermorfin och erytropoetin (EPO) när de används på hästar. Preparaten kan användas för att lindra smärta och höja prestationsförmågan, allt för att lyckas bättre i tävlingar, men de kan vara direkt hälsofarliga och ge allvarliga biverkningar. Användning av sådana preparat, vilket förekommit utomlands, innebär ett allvarligt djurskyddsproblem.

Projektet innehåller också en fältstudie där man tillsammans med respektive trav- och galoppförbund kommer att ta prover på trav- och galopphästar i Sverige och Norge. Målet är att få en bild av om dessa preparat förekommer även i Skandinavien. De nya analys-metoderna kommer sedan att ingå i den ordinarie dopningskontrollverksamheten.

Halvering av anslag

Av 60 nya ansökningar 2013 beviljades endast sex stycken, vilket är ungefär hälften mot tidigare år. Totalt, inklusive pågående projekt, avsätts för den närmaste treårsperioden knappt 14 miljoner kronor till svenska och norska projekt. Det är en kraftig minskning mot föregående år.
- Dessvärre kan vi inte stödja alla projekt av högsta relevans och kvalitet då vi har fått en halvering av våra anslag. De nya projekten täcker dock bra in årets prioriterade områden, vilket är positivt, säger Peter Kallings, forskningschef för Stiftelsen Hästforskning.

Lista på beviljade projekt finns på stiftelsens webbplats, www.hastforskning.se.